Avsikten med denna studie a?r att underso?ka bakomliggande orsaker till en la?g representation av ma?n i fo?rskolan. Genom intervjuer har vi fa?tt ta del av tankar och synsa?tt hos personer som har en na?ra anknytning till fo?rskolan. I va?r teoretiska ansats sa? har R.W.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om begreppet ?Tekniska system? tas upp i förskolan. Dessutom undersöks hur förskolorna arbetar med teknik enligt den reviderade läroplanen, Lpfö 98.Som metod användes enkäter där pedagoger satt i arbetslagsgrupper och besvarade frågor. Enkäten används för att få en bättre bild av hur ålder, kön, tidigare utbildningar och yrkeserfarenhet förhåller sig till kunskapen av teknikämnet.Undersökningen visar att alla förskolor använde sig av begreppet tekniska system på ett eller annat sätt i samtal med barnen, till exempel vid toalettbesök, samt frågor ?vart tar rören vägen vidare till reningsverket??Vidare framkommer det att fler fortbildningsdagar och studiebesök är önskvärt för att pedagogerna ska få en större vetskap om begreppet tekniska system.

Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Syftet med uppsatsen är att belysa möjligheter och begränsningar med olika tekniska system för att identifiera kontakter på stridsfältet, främst med avseende på att minska risken för vådabekämpningar. Uppsatsen skall också belysa om införande av tekniska system för identifiering av kontakter är den enskilt bästa metoden för att undvika vådabekämpningar. Syftet är att läsaren skall uppnå en förståelse för vad olika typer av system för identifiering kan bidra med för att minska risken för vådabekämpningar. Utöver detta belyses andra nackdelar och fördelar med de olika tekniska systemen förutom just inom området identifiering.Uppsatsen beskriver olika händelser där vådabekämpningar skett och kopplar dessa mot hur olika tekniska system eventuellt hade kunnat minska risken för att vådabekämpningen skulle ha skett. Uppsatsen beskriver också ett antal olika tekniska system för identifiering av kontakter på stridsfältet..

Syftet med undersökningen är ta reda på vilken förståelse elever från årskurs 5 har för ljuskällans tekniska utveckling. Syftet har uppnåtts med hjälp av frågeställningarnaVilken kunskap visar elever i årskurs 5 om ljuskällans tekniska utveckling? och Vilken kunskap visar elever i årskurs 5 om glöd- och lågenergiglödlampan som komponent i ett tekniskt system? Metoden som valts är kvalitativa intervjuer och innefattar totalt tio olika djupgående intervjuer. Under intervjuerna har eleverna fått placera fem olika ljuskällor i historisk ordning, med hjälp av dessa bilder har de fått beskriva den tekniska utvecklingen för att tillslut hamna på elsystemet. Resultatet visar att eleverna har mycket god kunskap om ljuskällans tekniska utveckling och god kunskap om systemet bakom glöd- och lågenergiglödlampan.

Gymnasiereformen GY11 (SFS 2010:2039) innebar flera förändringar för den nationella gymnasieskolan. Ett program som förändrades i karaktär och omfattning var teknikprogrammet, ett program nu har en pedagogisk utmaning för befintliga och blivande tekniklärare att främst utbilda morgondagens tekniker och ingenjörer - inom kort väntas 18 000 ingenjörer behövas i Sverige. Betraktar man examensmålen för teknikprogrammet kan framför allt fyra av de flera ingående aspekter sammanfattas till följande utifrån examensmålens egen formulering; "Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att analysera och förstå tekniska system?.Med det i åtanke så lyfter modern forskning fram att det teknikdidaktiska hantverk som ska förmedlas ut i klassrummen gällande diskussioner om system kräver att den undervisande läraren har väl förtrogna kunskaper om tekniska system. Som sådant är det den enskilde läraren som med sin ämnesdidaktiska insikt kan avgöra vilka aspekter av tekniska system som är av relevans att förmedla, och vart fokus ska vara i undervisningen.Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till den kontinuerliga teknikdidaktiska forskningen kring studien av socio-tekniska systemuppfattningar.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka hur fo?rskolla?rare resonerar kring ett lekpedagogiskt arbetssa?tt och barns relationer. Fo?r att underso?ka detta valde jag att genomfo?ra min studie med hja?lp av intervjuer som metod. Jag valde att intervjua tre fo?rskolla?rare som alla arbetar lekpedagogiskt pa? olika fo?rskolor, fo?r att pa? sa? vis fa? en sa? bred bild som mo?jligt.

As part of an internship at Ericsson, this report was written to enhance the understanding of how it is to develop a system that is well established at the workplace. To improve an already existing system is not always as easy as many developers may think. In this report the pros and cons of developing an already existing system has been researched and analyzed. Do note that the results are only from one development of a specific system and that comparison of other developments has been made from other reports and not from experiencing it firsthand. It was found that the choices made can have an impact on further developing and it is important to write down what has been done.

Bakgrund: Relationer har en central roll vid byggandet av företagsnätverk. Rapporten delar upp relationerna i tekniska och sociala relationer. Påverkan av tekniska system eller andra tekniska lösningar är tydlig och viktig att arbeta med för att uppnå en långsiktig affärsrelation. I rapporten undersöks hur tekniska lösningar påverkar de sociala faktorerna i en B2B relation. Fallföretagets perspektiv tas som utgångspunkt i rapporten och hur relationer med befintliga återförsäljare inom deras affärsnätverk påverkas av olika tekniska system.

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.